När Bengt Friberg såg de allra första föreställningarna med Glada Hudik-teatern förstod han direkt att det var något utöver det vanliga.
– Redan då kände jag att det här är unikt. Här fanns en grupp människor som varit undanskuffade som plötsligt tog plats och syntes på ett helt annat sätt, säger han.
I dag sitter han i teaterns styrelse. Men relationen till verksamheten går långt tillbaka, både professionellt och personligt.
– Jag kände tidigt att det här var en viktig fråga. Dels genom mitt jobb i skolan, dels genom egna erfarenheter i familjen. Jag hade en släkting med Downs syndrom, så jag visste hur livet kunde se ut för funktionsnedsatta då samhället fungerade på ett helt annat sätt än i dag.
Han minns miljöer där människor mest satt av tiden.
– Det handlade enbart om enkla sysselsättningar, som att flytta en pärla från en burk till en annan. Därför blev det så starkt att se något som faktiskt öppnade dörrar, gav mening, stolthet och synlighet, säger han.
En kommun förknippad med allas lika värde
När Glada Hudik-teatern växte och professionaliserades blev det också tydligt för dåvarande kommunchefen Bengt Friberg att verksamheten hade potential att betyda något långt utanför scenen.
– Det fanns verkligen ett före och ett efter. Från att ha varit något lokalt, med amatörteaterns form, togs ett stort kliv. När man nådde en annan konstnärlig och professionell nivå såg man vilken kraft det här hade.
Han beskriver hur personer som tidigare varit nästan osynliga nu blev sedda på ett nytt sätt.
– Jag minns människor som gick och tryckte längs väggarna, som knappt svarade på tilltal. Plötsligt såg man samma personer stå på scen med stolthet och röra sig på stan med en helt annan självklarhet. Då såg man konkret vad verksamheten betydde för dem som var med, säger han.
Samtidigt förändrades också omgivningens blick.
– Teatern vände på perspektiven fullständigt och jag insåg att det här kunde flytta berg, slår han fast.
För Bengt Friberg var det också tydligt att kommunen hade mycket att vinna på att stötta satsningen.
– Jag såg det som otroligt viktigt, både för dem som deltog och för kommunen som helhet. Det handlade också om vår identitet. Glada Hudik-teatern blev något positivt, något som satte Hudiksvall på kartan på ett sätt man aldrig hade kunnat köpa för pengar.
Han menar att många kommuner har slogans men att Glada Hudik är något betydligt större än ett uttryck.
– Glada Hudik är förknippat med en öppen människosyn och allas lika värde. Det är oerhört starkt och det är få kommunala varumärken som kan mäta sig med det.
Från lokal verksamhet till nationellt uppdrag
Efterhand gick verksamheten från att vara en del av den dagliga verksamheten i kommunen till att bli en nationell kraft.
– Den blev mer och mer ett sätt att förändra synen på människor med funktionsnedsättning i stort. Och då började vi också röra oss utanför det rent kommunala uppdraget. Det kändes därmed naturligt att förr eller senare gå över i en annan organisationsform, att lämna kommunen och bli en stiftelse.
Det var en process som tog sin tid. Dessutom fanns det få självklara förebilder.
– En verksamhetsstiftelse av det här slaget är inte så vanlig. Ofta tänker man att stiftelser delar ut pengar, inte att de driver en levande verksamhet, säger Bengt Friberg, som numera sitter i stiftelsens styrelse.
Kuriosa i sammanhanget är att Bengt Friberg en gång haft teaterns grundare Pär Johansson som elev.
– Han var ungefär som han är idag. Han var rolig, hade en otrolig energi och var inte den som satt still direkt, skrattar Bengt.
”Hudik – ett drömställe”
Om han ska sammanfatta vad Pär och Glada Hudik-teatern har åstadkommit under sina 30 år, landar Bengt Friberg i att verksamheten varit med och förändrat Sverige.
– Jag är ganska övertygad om att den öppenhet som finns i dag gentemot personer med funktionsnedsättning inte hade sett likadan ut utan Glada Hudik-teatern. Det är svårt att bevisa, men jag tror verkligen det.
Han pekar på hur andra initiativ, produktioner och sammanhang vuxit fram i kölvattnet av det som startade i Hudiksvall.
– Bara det faktum att människor i dag i högre grad släpps in i kultur, film och scenkonst, det tror jag inte hade hänt på samma sätt annars.
Han betonar också hur mycket teatern har betytt för enskilda individer.
–Det har varit väldigt tydligt här i stan, där man kunnat följa människors resor på nära håll
Bengt Friberg återkommer till vilken betydelse verksamheten haft för Hudiksvall som ort.
– Det är ganska fantastiskt att människor från andra delar av landet kan se Hudiksvall som något av ett drömställe. Att man vill hit, att man ser att här finns något som handlar om respekt, värde och möjligheter. Det är stort.
Och kanske är det just där Bengt Fribergs bild av Glada Hudik-teatern blir som tydligast.
– Det började som en verksamhet för några få. Men det blev något som förändrade hur människor ser på andra människor. Det är inte så lite, avslutar han.
Text: Åsa Elmroth
