Människor med utvecklingsstörning har i alla tider varit särskilt utsatta för utanförskap och behandlats på ett många gånger skoningslöst och inhumant sätt. I början av 1900-talet blev hanteringen av dessa människor alltmer organiserad i Sverige. Många placerades på institutioner, isolerade från både omvärlden och sina familjer. År 1922 grundades ett statligt institut för rasbiologi i Uppsala. Det som där började som ärftlighetsforskning för att spåra och förhindra sjukdomar, kom snart att ge näring åt en rasistisk och mörk människosyn som fick fruktansvärda konsekvenser. Denna mörka tid i vår historia håller nu på att bli film.
–Vi ville göra en dokumentärfilm om det här och vi ville att historien skulle berättas av Ida och Emma, två av våra lysande stjärnor från Glada Hudik-teatern. Vi tre har rest runt i Sverige tillsammans och träffat anhöriga, forskare och experter för att ställa våra frågor, lyssna och försöka förstå. Det har varit en tung resa, men också viktig. Det här är en period i Sveriges historia, som många inte känner till. Det känns därför viktigt att vi får berätta den, säger Pär Johansson, grundare och konstnärlig ledare på Glada Hudik-teatern.
Dokumentären Det kunde varit vi tar oss tillbaka i tiden. Från invigningen av rasbiologiska institutet i Uppsala 1922 till Vipeholmsanstaltens experiment på utvecklingsstörda. Historien bygger delvis på brev man tagit del av, som en pojke som hette Olle skrev till sin mamma från Vipeholmsanstalten. Brev som aldrig skickades.
-Det var tufft för mig att göra den här filmen. Det kändes i mitt hjärta. Jag blir ledsen när jag förstår att det här har hänt på riktigt i Sverige. Det var fint att få träffa Olles släkting under inspelningen och dansa för henne. Det känns viktigt att vi gör den här filmen. Vi är ju alla lika mycket värda, säger Ida Johansson, skådespelare i Glada Hudik-teatern.
-Jag tror att de som ser filmen kommer att gråta jättemycket. Den är gripande och väcker många känslor. Vi grät ibland då vi spelade in filmen, då allt kändes så verkligt. Vi gör filmen för att hedra de som drabbades och för att berätta deras historia, säger Emma Örtlund, skådespelare i Glada Hudik-teatern.
Dokumentärfilmen är inte gjord för att peka ut syndabockar. I stället är syftet att vi som lever idag ska fundera kring hur vi själva agerar och tänker om andra människor. Målet är att få människor att vilja vara med och bidra till ett samhälle som är mer inkluderande.
-I filmen lyfts många mörka sidor ur vår historia fram, men viktigast för oss är som alltid att förmedla hopp och framtidstro. Vi kan inte förändra det förflutna, men vetskapen om vår historia kan hjälpa oss att bygga en bättre framtid, avslutar Pär Johansson.
Dokumentärfilmen ”Det kunde varit vi” produceras av produktionsbolaget Candamo Film, regisseras av Björn Tjärnberg och Rebecca Brander och kommer att visas på Viaplay. Premiärdatum är ännu ej bestämt.
Fotograf: Magnus Laupa
